God jul och Gott nytt år

En julhälsning från oss till alla er bloggvänner. Hoppas ni får en bra jul och en skön ledighet.

Många kramar!

Ella går!

Ella har börjat gå, till slut insåg hon att gå var ett alternativt till krypandet. Hon har så bråttom att det tagit för lång tid att gå, fortare att krypa dit man ska. Men nu har det släppt och hon använder sina båda ben istället. Lilla bäbisen är ingen bäbis längre utan en liten flicka...

Snart springer hon också, hon försöker redan fast det är ostädigt att gå, idag klättarade hon hela vägen upp i trappen.

Julgranen

Jo, vi har klätt julgranen, tio dagar innan julafton står den på plats i vardagsrummet och lyser och glittrar i all sin prakt. Jag vet att det är lite tidigt, men så är det ibland...näe vi klädde den igår eftermiddag eftersom bonusdottern åker till amma idag och kommer inte tillbaka till oss förrän dagen innan julafton. Det är jätteviktigt att hon är med och klär julgranen för annars får jag göra det själv (Sambon ansvarar för att få upp ljusen i granen , resten tycker han är trist). Efter ett ijnledande kaos, där både jag och bonusdottern fick varsitt utbrott och funderade på att skippa julgranen så kom vi igång. På med julmusik och så alla kulor upp i granen (vi har oerhört mycket julgranspynt eftersom det kommer från både mitt och sambons tidigare liv) men granen blir glittrande och flörtrollande vilket är det viktigaste. Även Ella tyckte den var förtrollande, hon kröp raka spåret fram och försökte få ner en röd julgranskula, trots alla ajaj och nej från resten av familjen, men hon tröttnar väl till slut på att försöka (antingen blir hon less eller får granen över sig, hur som helst slutar hon väl).

Nu får det lov att bli jul

Julstressen har infunnit sig...precis som den gör varje år. Jag borde ha lärt mig efter alla år, men icke. Jag fårstår faktiskt inte varför jag alltid blir stressad i december. I år är det mycket på jobbet, sjukt barn och sambo, känns som om jag ligger efter med allt... men egentligen tror jag inte att det är yttre faktorer som stressar utan att den finns inom mig. Jag varvar upp mig för allt, även saker som jag inte bryr mig om annars, men den här årstiden är de ytterligare en droppe i vattenglaset. Förhoppningsvis hinner julen gå över innan vattenglaset är fullt, vissa år har det inte varit så. Värst var det år då jag gick in i väggen den 15 december och var helt sjukskriven i fem månader. I år tror jag dock att jag klarar det bättre, jag är ju trots allt hemma med Ella två dagar i veckan och dessutom är det mycket helg innan det blir julafton. Jag tycker att juldagen är årets skönaste dag. Jag kan fortfarande njuta av allt runt julen, men själva julafton är avklarad.

Oj redan nu känns det bättre...det är skönt att få gnälla av sig lite, det gör att man får saker i perspektiv.

Men det finns några som i alla fall är glada redan nu...

Tisdagstema: Kök

Kök är en ytterst aktuell företesle i vårt liv, det har stått i fokus sen i april hemma hos oss, men så blev det också jättebra.

Före...

...under tiden...

...och efter.

Saker jag tycker om

Jag såg någonstans på en blogg, någon som hade listat sina favoritsaker, så nu snor jag den idén rakt av. Jag gick runt med kameran inne hos oss för att föreviga mina favoritsaker och det blev rätt många. Jag som trodde att jag inte brydde mig så mycket om saker, tala om att leva i en fanstsivärld... Så här följer några av mina favoritsaker hemma.

Min antika kandelaber osm jag köpte på antikmässa under perioden jag bodde själv...helt underbart vacker är den.

Mina kaffe- och thehyllor i köket som blev klara sent, men ack så snygga och praktiska.

En jultavla som mormor och jag sytt... jag började och mormor avslutade, den sista tavlan som mormor broderade.

Mönstret på mina nya julduker...skönt.

...och sist men inte minst, mitt nya kök, som är mysigt, praktiskt och helt underbart...

Jättemysig helg

Jo det blev en supermysig fredag...Ella somnade snällt kvart över sju för att vakna klockan åtta igen, så fick hon komma upp och mysa med mamma en stund och sen somnade hon. Hyrde en bra film (Den innersta cirkeln) och gjorde i ordning en tallrik med delikatesser...gratinerad chevreost med honung och hasselnötter, avokado med lufttorkad skinka och en tamt och mozzarellasallad...JÄTTEMUMS. Lugnt och skönt i soffan...kom inte i säng så tidigt men lill-choppan (Ella) sov till klockan elva på lördag så jag fick en rejäl sovmorogn. Tyvärr har hon var it ur form hela helgen och är fortfarande dålig på att äta, så lite grinig blir hon. Helgen har i alla gått som planerat...fniss...det vill säga inget inplanerat och tagit dagarna som de kommer. Sambon lyckades få grundfärg på bokhyllan (jo den är uppmonterad, nu är det "bara" målningen kvar) och jag har promenerat med vovven och myst på med Ella.

Ella fredagsmyser

Tisdagstema: Horisont

Horisonten från vår havstomt en dag i mars...

Fredagsmys

Idag ska jag mysa, eller jag och Ella, men jag räknar med att hon kommer i säng i rätt bra tid eftersom hon är sjuk. Sambon ska på underhållning (nåt After-work på Nolia) och jag ska njuta i soffan med tända ljus, lite god mat, sånt där som sambon inte tycker som getost...(i ugnen med honung och nötter...mums) och nån bra film, ska inte glömma choklad i olika former. Bara ta det lugnt och varva ner mitt skenande hjärta (har kännt mig jättestressad i veckan och det är inte bra). Sen lägga mig tidigt för att få sova mycket (beror i och för sig på Ella...men jag håller tummarna).

Helgen är helt utan planer och det betyder att vi kanske får en del bra saker gjorda, men utan att stressa runt det. Sedan kanske man också kan hinna med att träffa lite folk...ojojo nu gör jag ju det jag inte ska...planerar igen. Ok jag ska försöka att inte planera utan bara ta helgen som den kommer.

Tisdagstema: Pynt

Ellas lejon "Aslan" pyntar vårt hem på flera olika ställen varje dag...än hittar man han i soffan, än under vardagsrumsbordet, men han är en favorit hos Ella ända sen hon var tre månader och kunde le.

Adventsljusstakarnas gåtfulla värld

Är det någon som förstår hur det kan komma sig att adventsljusstakrna aldrig fungerar när man tar fram dem? Varje gång man plockar bort dem så lyser de och varje år man tar fram dem så är det kolsvarta. Jag blir vansinnig på fenomenet, jag ger upp när första ljustakaen inte bara är att plugga i och så får sambon ta över och fixa det. Jag har inte tålamod till det...

Sambo fixar ljusstakarna

Nu är i alla fall alla ljusstakar framme, juldukarna på plats och julgardinerna upphängda. Några nya ljus och ljustakar är inhandlade och nu saknas bara några julstjärnor (blommor) så är jag redo för första advent...eller förresten jag måste söka igen adventsstaken också. Men det är skönt med adventstid, jag blir glad av alla ljus, stjärnor och stakar i alla fönster. Sen är det lika skönt när julen är över och man får ta bort allt, då äär ju våren på ingående och det är dags för tulpaner och ljusa gardiner.

Julfint i förfarstun

Ny duk och mysljus

Tisdagstema: Omgjord

Före...

Trappan är helt omgjord, dvs. bytt. Nu har vi en trapp som är trevlig att gå nerför och snygg att titta på. Vilken är snyggare????

...och efter.

Hemma än...

Ja vilka dagar vi har haft, sambon magsjuk, natten till fredag, jag hemma på fredag för att ta hand om barnen. Mådde själv lite illa men jag har en tendens att sympati-må illa när någon annan gör det. Lördag var vi en sväng på stan och söndag var mamma här och hjälpte mig att sortera lite kläder.. Inatt blev jag LITE dålig, så my ligger jag hemma, men vet inte om jag känner mig så sjuk, vågar dock inte gå till jobbet ifall jag smittar. Sambon och jag har rotat fram hans fotbollsspel (Championship Manager) som vi har spelat i omgångar de sista åren, så i helgen ha vi ägnat oss åt att coacha fotbollsag i den engelska ligan. Riktigt kul är det och dessutom har jag blivit bättre på att titta på riktig fotboll. Får väl se hur dagen utvecklar sig, men jag hoppas att jag är pigg imorogn för då åker Sambon till Stockholm på ett par dagar och då vore det skönt att orka med lillan.

Winnerbäck...jaaa

Så va den stunden upplevd och förbi och fantastisk...det kan jag leva på länge. Inte ens magsjuka i hemmet (inte jag än, men sambon) kan förta känslan av eufori. Underbartt att lyssna på en artist där alla låtar som spelas på konserten är välkända och texterna finns i nuvudet, det är som att träffa gamla bekanta, i två timmar. Nya skivan Daugava är också jättebra, lite mörkare, mer irändsk och med nya fantastiska texter. Jag kan faktiskt inte förstå varför nästan ingen i min bekantskapskrets giller Winnerbäck. Många fraser fastnar som ekon i hjärnan och spår i hjärtat. Några smakprov:

"Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid"
(ur Elden)

Du är ett glashus, och jag är en sten
Men det är du som försöker se igenom mig
(ur Du hade tid)

Många mer finns, en fras för varje tillfälle i livet...

Jämställdhet...suck

Ingen ska påstå att det här med jämställdhet är lätt. Håller på att skriva Piteå kommuns jämställdhetsplan och jag hittar inte formuleringar eller rätta ansatser. Funderar i nyckeltal som kan mäta utveckingen och hur ledarskapet påverkar jämställdheten i organisationen och hur formulerar man sedan allt så att ALLA organisationen förstår....suck, jag som knappt förstår det själv. Frågan är oerhört viktig , för om personalen i kommunen blir mer jämställda och mer medvetna om bristerna i jämställdhet, påverkar det hela samhället eftersom kommunens verksamhet handlar om att ge service till medborgarna. Om kommunen kan vara en bra förebild när det gäller jämställdhet så ger det genomslag på fler ställen. Men hur blir man en bra förebild?

Suck...

Sambon säger att jag måste släcka elslingan fram till första advent. Jag vill inte...men kapitulerar nog ändå. Det är ju faktiskt bara början av november....suck.

Bekännelse

Ok jag erkänner...jag har blivit en sån som jag irriterade mig på...tidigare. Jag har satt utebelysningen i trädet fast det bara är början av november. Men i år har jag liksom haft julen med mig hela hösten. Jag har redan köpt flera julklappar, har funderat på hur julgardinerna måste sys om för att passa det nya köket och nu belysningen. Snart är det nog dags för glögg och julpyssel också. Jag älskar tiden innan jul, helst med snö på marken (som vi har just nu och löfte om mer), mysa på hemma med stearinljus och fantastiska dofter. Därför ska jag fortsätta med min tjuvstart, julkänslan lyser verkligen upp mörkret och november är så trist.

Bannor...

Har fått bannor av sambon för att jag är så dålig på att korrekturläsa de texter jag skriver här, jag lovar, det ska bli bättre.

PS. Bokhyllan blir vit, den enda som röstat på brun var Sambon själv.

Bastuhelg

Vi har varit på bastubesök i helgen...dvs. träffas för att bada bastu. Sambons syster och svåger i Skellefteå har byggt en vedeldad bastu på gården. Vi åkte dit för att provbada den och för att sambon skulle genomföra utmaningen som han och svågern hade slagit vad om i augusti. Svågern och sambon skulle springa en mil och se vem som var snabbast, till saken hör att svågern springer regelbundet och sambon ytterst oregelbundet. Sambon lade av sin träning efter tre gånger och sen har han inte funderat så mycket på det. Svågern var fortfarande inställd på tävlingen när vi kom dit i lördags, men som tur var för alla inblandade så hade det snöat på natten...tävlingen blev avblåst (men mest tur var det nog för sambon). Bastubad blev det i alla fall, den var inte riktigt klar, pinnstolar inne i bastun, men jätteskön...Ella var överförtjust.

Att träna eller inte träna det är frågan?

Jag är lat...jag erkänner det rakt av, jag ligger hellre i soffan och ser TV och äter choklad än anstränger mimg på nåt sätt så att jag svettas. Sorgligt men sant, men så får jag då och då nåt ryck som innebär att jag ska sätta igång med någon fysisk aktivitet. På våren börjar det suga i springarmusklerna...jag ger mig av, fyra kilometer i full fart...kommer hem så slut att jag bestämmer mig på stående fot (eller snarare liggande) att jag aldrig ska göra om det. Hösten medför också nån form av pånyttfödelse, jag vill starta om igen, köper nåt kort, tränar litegrann och lägger sedan av med mängder av ursäkter som är helt trovärdiga, i alla fall för mig. Att jag aldrig lär mig...

Så har jag gjort det en gång till. Ryggen och nacken värker av för lite muskler och för mycket bärande och stillasittande, fogarna och höfterna är fortfarande slitna efter förlossningen. Så nu har jag än en gång bestämt mig, Jag beställde tid för rådgivning på Step-In (träningsanläggning), gick dit...kom hem med en betald provmånad, ett möjligt träningskort för flera tusen och en matt känsla i kroppen. Ja ja tänkte jag, man kan ju i alla fall prova lite olika saker, det finns Yoga, Pilates, kampsportsliknande pass, aerobicspass, styrketräning, spinning och allt annat man kan tänka sig i träningsväg, så nåt borde jag ju hitta som passar mig. Kvällens ambition var att prova ett Pilatespass på en timme, sambon ser i hur som helst hockey och är hemma, så jag kan dra iväg och träna. GISSA vem som vaknade med ont i halsen, hosta och huvudvärk i morse...jepp jag gjorde, jag tror att min kropp är allergisk mot träning, ja, till och med mot tanken att träna.

Så nu sitter jag här och beklagar mig över min dåliga karaktär och min förkylning...men så fort förkylningen släpper ska jag ta mya tag, provtiden räcker ju i en månad...kanske kan jag dra på mig ett ryggskott eller så nästa vecka ... hahaha.

Så här trivs både jag och mamma bäst (fast hon är inte lat, hon gillar solen).

Tiden går snabbt

Så har det gått en vecka till i livet, tiden springer iväg och jag hinner knappt med. Veckan efter Londonresan har varit intensiv, mycket på jobbet och rätt bra fart hemma. I helgen har vi varit ute på tomten och vintrat båten och fixat inför vintern. Varmt och skönt men lite blåsigt...vädret är underbart nu med tanke på att det snart är november.

Pysslet i hemmet har stagnerat lite och två par gardiner är fortfarande osydda, men det kommer väl så småningom. Bokhyllan är under produktion och enligt min lilla nekät så tyckte de flesta att den skulle vara vit, den enda som ville att den ska vara brun är ju sambon och han har också röstat på brun. Det lutar åt att den blir vit.

Nu är det mörkt ut och det gör kvällarna kortare, men nu kan man tända ljus varje dag och bara mysa, det är skönt. Hösten med mörker ställer lite mindre krav på livet och det behöver jag ibland...men det är klart att det rullar ju i alla fall på i bra takt. Usch så spånigt det här inlägget blev, men jag känner mig lite okoncentrerad och oinspirerad...men det blir väl också bättre en annan dag.

Resereportage: LONDON

Här togs en likadan bild på mig för femton år sedan då jag jobbade i London.

Så var det klart...vi är hemma igen efter en weekend i London. Så fort gick den och ändå hann vi så mycket... Det har varit superkul och det känns som o jag verkligen varit på semester, även om det blir intesivt när man är borta så där kort. Finns ånga affärer och pubar i London som är värda besökas...

Resan till och från gick super, kort om tid mellan flygen men allt stämde precis, ingen onödig väntetid. Hotellet var mysigt, men rummen trånga, badkaret såg skönt ut, men jag hann aldrig prova det...suck...och jag som älskar att bada badkar (vi har inget hemma, det har vi slängt ut).

Covent Garden i höstsolen...

London var sig likt sen sist (fniss det är femton år sedan, men husen och gatorna står ju där de står), så det var kul att hitta och känna sig lite hemma, men resesällskapet kan nog ha blivit lite less på min "nostalgitripp". Promenerade till Covent Garden som fortfarande är lika mysigt. Vädret har varit helt fantastiskt, London i oktober och solen lyser i tre dagar och temperaturen håller sig runt 13 grader...vi trodde inte det var sant.

Engelsk pub

Jag tror att människorna i London har det bättre idag än när jag bodde där, staden är renare och vi har sett få uteliggare, förut fanns de överallt. Jag hoppas i alla fall att det är så att folk har det bättre.

Sen har vi naturligtvis gjort som man ska när man är turist...varit på musikal (Chicago, mycket bra), sett Big Ben och Trafalgar square, shoppat på Oxford street (helt hysteriskt, svårt att koncentrera sig på grund av alla människor och bilar), provat på olika sorters mat (fish and chips, pasta, tapas och koreanskt), druckit pints (i plural) och fascinerats av hur mycket folk det kan finnas på en plats samtidigt. London är en underbar stad, men jag är glad att jag inte bor där, tacka vet jag tystnad och ensamhet i Norrbotten (även om det kan bli lite trist ibland).

Carnaby street, lite lugnare än Oxford street

London - here we come

Snart är det dags för en storstadsweekend för föräldrarna...inga barn utan bara vuxna och storstaden London i tre hela dagar. Ska bli kanonkul att åka iväg särskilt till London som är lite av en hemstad..fniss...jobbade soma u-pair där i början av 1990-talet och har aldrig varit tillbaka dit. Två jobbardagar och sen tidigt torsdag morogn bär det iväg. Ella ska vara med morompor och morfar och vovven är inackorderad hos en moster, bonusdottern ska till mamma så hela familjen är utrangerad.

.

Glad att det är över...

Så var det gjort, Ella har officiellt fyllt ett år, lekt med presentpapper och kladdat tårta. Ettårskalas är mer ett fenomen för de vuxna och för att dokumentera att ett år gått, barnet ifråga har nog inte fattat speciellt mycket av ståhejet. Hon tycker det är kul med folk och leksaker, men vadå...det händer ju andra gånger också. Kalas är rätt jobbiga för alla inblandade, men det gick toppenbra, vi arbetar som en bra team jag och sambon. Tur att han är flitig i köket och med service för det är jobbigt att göra allt själv. Men nu är det nästan ett år till nästa kalas, bonusdottern fyller ju i augusti.

Ettårskalas

Idag är det ett helt år sedan Ella kom till världen, helt otroligt vad tiden går. Mycket snabbare med henne utanför magen än i den. Nu blir det till att fixa tårta, baka chokladbollar och städa lite så att hemmet är presentabelt. Flickornas farmor och farfar kom redan igår och på eftermiddagen blir det kalas.

Tänk att detta är ett helt år seda, nu är det bara sjutton kvar innan hon fyller arton...suck vad tiden går...tur att man själv inte blir äldre hahaha.

Bilder av Norrbotten...

Idag har jag varit till Umeå på nätverksträff i ett jämställdhetsnätverk som jag är med i via jobbet. Där var det representatner från olika kommuner och landsting runt om i Sverige. Hamnade vid ett bord med en kvinna från Vännas, en liten kommun utanför Umeå i grannlänet Västerbotten. Vi började prata om jämställdhetsarbete och jag beklagade mig loite över att det går tungt att arbeta med jämställdhet för att det finns motstånd på olika ställen. Då säger kvinnan att "det kan väl inte vara svårt att motivera värför man ska arbeta med jämställdhet i Norrbotten med tanke på hur det är där; du ver jägarna, gruvan, singelmännen och utflyttningen". Jag höll på att svälja fel och trodde inte det var sant det jag hörde, är det verkligen den bild som människor har av Norrbotten, att det är ett län med kvinnofientliga, hellyhansen klädda män och kvinnor som försöker lämna länet så fort som möjligt.
Jag fattar ingenting. För mig är det inte så stor skillnad på Norrbotten och Västerbotten, människor är olika på samma sätt som överallt annars. Det finns en del kulturskillnader beroende på vilken del av länet man bor i, jag har upplevt att människor från inlandet kanske är lite tystare än kusten, men det är nog också individuellt, Tornedalingar är rätt patriotiska (har egen upplevd erfarenhet, pappa är torneldalingen och inget annat fast han bott i Piteå i 40 år) och kirunanbor pratar korrekt svenska. Men, precis som på andra ställen, så finns människor som är rasistiska, kvinnofientliga, inskränkta, öppna, vänliga, ödmjuka osv.

Vilken är bilderna av Norrbotten, både hos er som bor i Norrbotten och er som inte gör det? Har jag fel, är det värre här än på andra ställen?

Mina bilder av Norrbotten...

Efterlysning...

Jag är ett Winnerbäck-fan, lyssnar nästan bara på honom och har gjort så i många år. Gick på konsert i Badhusparken själv förra sommaren för ingen annan ville följa, Ella var med, men i magen... Nu spelar han i Luleå den 15 november och än en gång är det ingen som vill följa. Jag har funderat ibland vad som är fel på de jag umgås med (som syrran och sambon) som tycker Winnerbäck är skräp.

Är det någon som vill följa????

Tisdagstema: Vårdad

En vård (fsv. varþer, eg. vakt, beskyddare, jfr. eng. warden), var i svensk folktro benämningen på en personlig skyddsande som åtföljde människosjälen från födelsen till dödsstunden. Vården kunde stundom uppenbara sig antingen som ett "lyse" (litet ljus) eller som människans hamn, dvs. skenbild. (Definiton från Wikipedia)

Underbar tanke att det finns någon som ser efter oss, någon som ser till att vi är vårdad, fast vi inte vet om det. Skönt att inte vara ensam i världen...

Helgbestyr

Snart är den här helgen också över, de går fort dessa helger. Vi var ute på Kanonudden hela dagen igår för att "docka" vår förgård mot husvagenen och nu är det gjort. Idag ska vi bygga vinterskydd för båten. Men snart är allt klart för vintern även därute. Torsdag- fredag har jag tillbringat vid kukkolaforsen i Tornedalen, planeringsdagar med joobbet, mycket givande på alla sätt och vis... bra arbetspass, trevligt sällskap, fantastiska bastuar (heter det så med flera stycken) och god mat, sedan ett besök på IKEA i Haparanda innan hemfärd i fredags. Mamma undrade om vi känner att vi måste sponsra IKEA jämt nu när vi har dem i Norrbotten...och det är nog så jag känner...hittade massor med saker den här gången också. Ska sortera ur vår klädkammare så för det syftet har jag köpt kartonger och annan förvaring. Nu gäller det bara att hitta energin för att ta tag i det hela. Idag blir det i alla fall utearbete så gott det går med lillan och sen palt hos mamma...men imorogn kanske.

(Dagens bild 6 oktober från Kukkolaforsens hemsida)

Tisdagstema: Ljud

Ljudet av havet som slår mot stranden...lugnande, sövande, brusande.

Alltid närvarande här,

aldrig riktigt tyst,

hela tiden levande.

Livet i bloggvärlden

Det är verkligen fascinerande hur många bloggar som finns och hur många ämnen som behandlas och sedan alla människor som läser allt. Vad gjorde vi med våra liv innan vi hade internet och bloggarna. Jag blir så glad och inspirerad av att läsa alla bloggar. Flera projekt har jag kommit igång med bara för att någons skrivande tände något i mig, saker som jag aldrig skulle ha kommit på att göra. Mitt eget skrivande på bloggen är också en källa till tillfredställelse, en plats att få ur sig frustration, dela med sig av glädjeämnen och ställa dumma frågor. Tack alla bloggvänner, som läser skriver och kommenterar. Kramar från mig!

Pyssel

Bonusdottern har fått blodad tand för pyssel, så efter att ha pratat om vad de gör hos bästa kompisen, där de pysslar i massor, åkte vi iväg till Ö&B för att inhandla pysselgrejer...tussar, lim, piprensare i diverse färger, paljetter, träpinnar osv .många saker blev det. Igår hamnade till och med jag vid pysselbordet och riktigt trevligt var det (jag är inge pysslare, oftast limmar jag fast fel saker och mest mig själv). Idag fortsätter flitens lampa hos bonusdottern och det är roligt att se hur kreativiteten flödar. Det är nästan så att det smittar...kanske jag ska fram med oljefärgerna och kludda lite...

.Fantastiska, fantasiskapelser

En tomt vid havet

Jag älskar verkligen havet...upptäckte det när jag bodde i Eskilstuna och för första gången livet inte hade havet nära mig. Jag har aldrig varit speciellt mycket ute på hvaet, men inser att närheten till det gör att jag känner mig fri. Igår var vi ute på Kanonudden, vår havstomt. Fortfarande finns nästan ingenting på den, en liten friggebod som förvaring och ett elskåp. Men tomten är våran och den är fantastisk, trots allt ris och allt som är ogjort där. Men jag ser framför mig att så småningom sitta där i mitt jättestora växthus med både växter och uterum, dricka en kopp te i solnedgången och sedan vandra ner til bastun vid havet...den drömmen är långt borta än... Men igår satt vi i solen vid en eld därute...grillade lite hamburgare till lunch och njöt av värmen och havets glittrande. Huvudsaken är väl att man njuter här och nu av det man har...men det är skönt att ha drömmar också.

Sittplatser vid havet

Idag har jag och Önska strosat vid havet i en timme, utan vagn och bäbis, bara vi två...jätteskönt och längesen. Vid Gläntan, bortanför Pite havsbad finns en underbar strand som är helt öde den här årstiden. För en gång skull kom jag ihåg att ta med mig kameran och det var tur, för ljuset är verkligen underbart den här årstiden...också. Under promenaden upptäckte jag flera fantastiska sittplatser....alla gjora för att meditera till vågornas brus.

"Farmors soffa"...är den gröna soffan, komplett med namn och allt. De andra två förblir namnlösa.

Växthusstädning

Äntligen är växthuset städat och fint...det har dröjt länge. Förra året när jag tömde det var jag höggravid, så det enda jag fick ut ur det var de levande växterna, resten fick vara som det var. I våras var jag mest sugen på att börja odla och i sommar har det inte funnits varken tid eller motivation. Men nu är det klart, ordning och reda...till och med tulpanlökarna är planterade i krukor och uppställda i växthuset inför vårens blommning. Skönt att någon gång kunna skryta med att jag har ordning och reda...annars är mitt andra namn "Oreda".

Bokhylla på gång

Här...mot den här väggen, utan byrå...här kommer min inbyggda bokhylla att finnas. Idag har vi haft snickaren som ska göra den, på besök. Han funderade...tittade på ritningen och bestämda sig för att han ville göra det och började sen fundera på hur. Ställde frågor som varken jag eller sambon hade svar på...men den kommer att bli jättefin. Dessutom innebär det att en dröm går i uppfyllelse, har alltid velat ha en inbyggd bokhylla i ett bibliotek. Ett problem bara...när sambon frågade vilken färg bokhyllan skulle vara, såg jag ut och kände mig som ett frågetecken...vit såklart, sa jag. Då tittade ha konstigt på mig och jag blev tvungen fråga vilken färg han tyckte den skulle vara...brun. Hmmm, kan bli en svår nöt att knäcka, i mitt huvud har den alltid varit vit.

Det här är vårt extra- (gamla matbord)bord, det har stått kvar i vardagsrummet som en rest efter sommarens renovering av köket. Ett tag levde vi våra liv vid detta matbord i vardagsrummet...en halv värld från tvättstugan där maten lagades. Men sen har det blivit kvar, har anänts som avlasntingsyta, lekbord till bonusdottern (fullt med saker) och spelbord Tanken har hela tiden varit att det ska ut...men nu har vi ändrat oss, det kan ju få fungera som lek-/pyssel- och spelbord ett tag till. Det ryms utan vidare i vardagsrummet (snarare att rummet skulle bli lite öde utan det) och det är rätt praktiskt med ett bord där man inte alltid måste plocka bort det pyssel man håller på med bara för att det är matdags. Bästa av allt är att Ella inte når upp till det...hon är hopplös nu, försöker nå och plocka ner allt hon kan, sen äter hon det hon har fått ner.

Fantastiska dagar...

Trots att jag dragit på mig en bihåleinflammation och känner mig rätt energilös, så är dessa dagar med höstsol fantastiska. Var en sväng ut till vår sommarstuge tomt vid havet och jag blev kär i den på nytt. Jag har kännt mig lite less på den under sommaren eftersom vägen dit varit så dålig att vi kört fast bilar, traktorn och husvagnen efter den. Men nu är den bättre och hösten har kommit även dit. Som tur var kom jag ihåg att ta med mig kameran och det blev ett intressant dokumenterande av tomten av bonusdottern. Hon är jätteduktig på att ta kort och lyckas nsätan alltid få motivet mitt i bild och med en ok skärpa. Hon fick ta på allt hon ville och det blev många bilder och på alla möjliga saker, kul att ha kvar till senare i livet.