Byggare Bob

Jo en riktig byggare Bob har min sambo blivit, han tillbringar all tid han bara kan på Kanonudden och snickrar i bastun och det är helt otorligt vad han lyckas åstakomma. Han är ju torts allt ingen snickare till yrket, men det är få saker han undviker att ta sig för. Snickra, lägga plattor, måla, grovplaner med gravmaskin, allting, sen går det kanke inte alltid så fort. Men så är det ju när man lär sig saker samtidigt som man gör det. Det mest irriterande, tro jag , är ändå att han har så mycket energi över hemma också, han liksom studsar fram. Inte kul när man själv helst vill krypa under en filt framför TV:n hela tiden. Tur i alla fall att någon har energi. Det blir fint på Kanonudden fast just nu känns det som om jag inte vill vara där så mycket, fort blir det mörkt, det är lerigt och sambon är bara i bastun och snickrar. Jag och barnen kommer att vara hemma i helgen och så får sambon åka mellan istället, som tur var är det ju inte så långt (Tar 40 minuter hemifrån).

Nytt nöje

Jo detta kan man också ägna tid åt. Jo det har blivit några timmar på Facebook sista veckan eftersom energin har varit på sparlåga. Men nu är vi i alla fall på jobbet och dagis, storasyster som är hos mamma är dålig än, hon fick ju öroninflammation. Helgen har varit skön, inget Kanonudden för min och Ellas del, utan sambon har fått vara ifred och snickra där och sen kom han hem på lördag kväll. Ikea i fredags var en tuff resa, kände mig som en urvriden, men nöjd trasa, när vi kom hem. Vi har shoppat en minikök till omklädningsrummet nere i bastun, vi vill ha en kök där som man kan laga mat på och diska utan problem eftersom vi kommer att tillbringa mycket tid där och vi vill slippa springa med grejer hela tiden. Dessutom dröjer det nog innan köket i huset är klart och då har vi ju ett litet servicehus. Vi har också köpt hängare, saker till toalett och dusch där nere så att när allt är klart med snickrandet så kan vi börja använda bastu, dusch och kök utan att komplettera.

Allt rullar på

Skönt är det att livet går vidare och förändras, barnen är nu mycket piggare fast de fortfarande har feber. Jag känner mig förkyld, men inte febrig och imorogn är det feber och vi ska åka på Ikea och titta på inlerdning till bastun. Idag har varit en seg dag, jag har varit hemma med barnen som inte är pigga nog för dagis, men tillräckligt pigga för att hitta på allt ofog man kan tänka sig...eller kanske man ska kalla det kreativitet och tecken på att de är piggare. Irriterande är det i alla fall med alla "olyckor" som sker. Särskilt när man inte är tillräckligt pigg själv för att aktivera dem. Det känns som om jag har tillbringat sista veckan i denna soffa med datorn i knät och TV.n på i bakgrunden. Har ju gått med i Facebook och det gör ju att man har lite att göra, dessutom har jag fastnat för det otrligt töntiga spelet Farmville som finns på Facebook, tänk att det kan vara så bra tidsfördriv att låtsas odla saker på nätet. Bara jag börjar känns mig piggare ska jag ägna mig åt mer kreativa och nyttiga saker, som att promenera och läsa böcker, eller nåt annat.

Sjuka barn

Så har vi hållit på i två veckor med sjuka barn. Ella ar varit på dagis två dagar på två veckor och bonusdottern har en hosta som hållit i sig i över tre veckor. Själv känner jag mir rätt risig också. Jag hoppas verkligen att det börjar vända snart för jag är jätteless på Peter Pan, Askungen, Pippi och alla andra filmer. Det värsta är väl att vi vet inte ens om det är influensan eller om vi har den kvar. Jaja, inte mycket att göra åt allt utan bara bita ihop och göra det bästa av allt. Vi ska i alla fall göra en pumpalykta idag, jag har aldrig gjort det, så idag blir det premiär.

Så här ser det ut nu

Det börjar se rätt klart ut i alla fall på utsidan.

Hå hå jaja

Jo tiden den springer iväg... sen sist har vi hunnit ha ett 3-års kalas, farfar och farmor på besök, hysteriskt mycket på jobbet och på Kanonudden, en sjuk treåring, sjuttioårs galamiddag... jo synd att klaga på att man inte gör något, men kul är det. Ella har blivit stora tjejen och fyllt treå år, hon fick en cykel som var stor men envis som hon är så lyckades hon lära sig att cykla på den inomhus samma kväll. På Kanonudden händer det grejer...huset har tak, innerväggar, el, ventilation, ytterdörr och inglasning, inte mycket kvar nu innan snickarna lämna. Tyvärr har jag inte laddat in bilderna än så de får komma senare. Även i bastun händer det...innertak och klinker i relaxen plus en massa annat, det är fascinernadne hur mycket jobb det är att bygga, allt sk ju genom händerna. Men det är spännande att se sitt drömhus växa fram lite i taget, jag trodde aldrig att jag skulle tycka om att hålla på med ett så här stort projekt...fast i ärlighetens namn håller jag ju inte på så mycket med byggprojektet utan mer med familjeprojektet, dvs att sköta markservicen. Men någon ska ju göra det också.

Pappa har fyllt 70 år och det firade vi med en överraskningsgalamiddag, långt ord, jo han trodde att han skulle på familjemiddag med döttrar, svärsöner och barnbarn, men icke. Väl hemma hos oss fanns mammas syskon med respektive och ett gäng gamla vänner, sedan en femrätters middag med bordservering och vin till, lite tävlingar, många roliga historier om pappa (kan inte förstå att det finns så många historer om honom :-) ) och många tårar och glada skratt. Det känns verkligen bra att vi barn plus sambon fick ordna en sån här fest för honom för han ställer alltid upp när vi behöver. Menyn är vi irktigt nöjda över (och kanske mest jag):

• Gyllengula räkbakelser med bubbelvin
• Västerbottensostsoppa med parmaflarn
• Vinkokt nötkött med Caesarsallad
• En liten ostbricka med rödlöksmarmelad
• Rn fantsitsk jordgubbstårta

Inte illa eller hur. Ett långt ineägg blev det, men det var ju länge sen sist....

Hemma

Denna helg är vi faktiskt hemma, tro det eller ej. Igår när jag lade mig i sängen sa jag till sambon, att det känns jättelängesen som vi la oss i sängen hemma för att vakna i lugn och ro på morognen, utan att vara på väg. Det är jättelängensen, sista två gångerna vi sovit hemma har det varit full fart direkt från uppstigning, antingen för att åka till Kanonudden eller för att ordna fest. I helgen blir det mer lugnt och stillsamt. I och för sig ska vi ut på Kanonudden en sväng på eftermiddagen för att visa sambons föräldrar vårt drömställe, de har bara varit där innan vi har gjort något alls och det ska bli kul att se vad de tycker. Sen blir det en lugn middag och fotbollskväll. Imorogn ska vi fira Ella som fyller tre år på tisdag, passar på att ta kalaset i helgen när ändå farmor och farfar är här. Dessutom är det skönt att göra det på helgen, även om vi inte blir så många.

Ella är hos frissan för första gången

Svårt att sitta stilla, mycket spännande att titta på. Det är verkligen på tiden att hon blir klippt hos en riktig frissa. Jag och Ellas mormor klippte var sin sida av henne i somras och nu ser hon ut som ett troll igen.

Äntligen

Äntligen har vi landat... hemkomna från en skön resa till Mallorca, havet supervarmt, mycket åska och regn och 48 mil runt ön. Det var bra att vara på semester och ännu bättre att komma hem. nu knss det somo m det är höst på allvar och att jag verkligen kan njuta av det. Jag gillar hösten, men i år har jag inte haft tid att vara i den.

Huset på Kanonudden rullar vidare och nu ser det verkligen ut som ett hus,plåttaket är på plats, innertaket nästan klart och till och med stuprännor hänger där de ska. Men det är ju inte så länge kbar tills snickarna ska vara klara, den 23 oktober är det besiktning av deras del i arbetet och sen är det "bara" vårt kvar. Så här nära har vi aldrig varit att ha det klart...

Sambons arbete i bastun går också framåt, sakta men säkert. Han har lovat att vi ska kunna inviga den när vårsäsongen börjar...sen är ju bara frågan om hans vårsäsong börjar samtidigt som min. men det återstår att se. Allt tar den tid det tar och vi försöker att inte stressa med alla grejer utan att njuta av livet. Sen lyckas vi väl med blandat resultat.

Delfiner

Vi har det härligt på Mallorca även om vädret inte är det bästa. Kör runt ön i en hyrbil och har nyss sett en show med Delfiner.