Planeringsdagar på Klubbviken i Luleå skärgård, underbar miljö och intressanta samtal. Under gårdagen gjorde vi en övning som handlar om hur vi pratar med varandra på jobbet...dialog, diskussion eller debatt och när är det lämpligt att använda vad? Övningen gick ut på att prata om hur vi kan förbättra vår kommunikation. Vår grupp kom fram till att en nyckel är att låta alla komma till tals och därmed hitta former så att alla vill och vågar uttrycka sin åsikt. Det är inte så lätt i en grupp på 20 st att säga vad man tyckers särskilt om man är tystlåten. Sen är det viktigt att alla tar ansvar för sina egna åsikter, tycker man nåt så är det viktigt att på något sätt få ur sig det.
Kommunikation med varandra är det som är allra svårast i det här med att vara människa...ibland är jag förundrad över att vi faktiskt kan förstå varandra trots individuella olikheter och tankesätt. Jag tycker kommuniaktion av olika slag är spännande, hur går det till när vi pratar och vad är det som styr...kroppsspråk eller vad man faktiskt säger...underliggande tonfall eller rakt på språk. Skrivandet är en form av kommunikation som jag tycker är svårt och stimulerande. En sak att skriva på bloggen och berätta direkt vad jag känner och tänker, en helt annan sak att berätta en historia som fängslar andra. Varje gång jag börja skriva på en historia hinner jag själv bli uttråkad på den innan jag kommit till slutet... jag vet inte om det är prestationsångest, otålighet eller bara oförmåga. Men jag fortsätter att öva, i alla fall då coh då, och nån gång kanske jag kommer till slutet av en historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar