Ensam vecka...

I veckan har jag verkligen känt mig som ensamstående. Sambon är ute på Kanonudden i det "vackra" vädret och gräver ner vatten och avlopp. Jag och Ella är hemma (förutom en liten sväng dit i tisdags). Det är verkligen tomt här eftersom inte ens hunden är hemma. ag tro nog att jag känner mig allra ensammast när vovven är borta. Jag är ju van att hon alltid finns någonstans här hemma. Men hon har det alla tiders ute på Kanonudden där hon stör de som arbetar med pinnar i tid och otid. Jag kan inte direkt påstå att jag är avundsjuk på pappa och sambo som är tvungen att stå i en smutsig grop i kallt regn. Men det ska bli skönt när det är gjort, både att få hem familjen (stora syster kommer imorgon) och att det första riktiga projektet på Kanonudden är igång.

Jag har i alla fall roat mig med att göra lite juluppsättningar i veckan, kul att göra dem själv istället för att gå och köpa dem svindyrt. Jag är riktigt nöjd med resultatet. Till helgen ska jag försöka mig på en krans att hänga på dörren. Jag har hämtat granris på Kanonudden och köpt lite röda band och liknande... Vi får väl se hur det blir. Förra gången jag gjorde en krans såg den ut som ett taskigt skrivet O tillverkat av en fyraåring. Den här gången fuskar jag och har en halmkrans under för att den ska bli rund.