Aerial view of Mount Chomolungma (Everest). Picture: ICT
Söndag var en riktig segardag, jag tillbringade stora delar framför TV:n med Vasalopp och annan sport, men så råkade jag av en händels hamna på Discovery (inte ofta men det händer) och där visades en serie om en grupp som försöker bestiga Mount Everest. Jag tror det gick fem eller sex avsnitt av serien i sträck och jag fastnade verkligen framför dem. Jag fascineras av de som är tillräckligtmodiga att ge sig på en sån prestation som att bestiga världens högsta berg. Samtidigt tycker jag att de är dumma, att utsätta sin kropp för dessa påfrestningar där risken att förlora livet är så stor och samtidigt betala pengar för det verkar inte riktigt klokt. Men det måste vara något med tjusning att stå högst upp i världen och se allt nedanför sig. Koden på Mount Everest är hård, om du inte kan ta dig ned från dödszonen till fots(så högt upp att kroppens matsmältningsorgan slutar fungera), så kommer du inte ner, för risken är så stor för de som ev. ska rädda dig att ingen gör det. Det måste ju vara så att ger man sig in på detta så vet man förutsättningarna. Nä, jag har svårt att förstå, men samtidigt tycker jag det är fascinernade, för mig är det nog så mycket att knata upp på Vallsberget, vår slalombacke, till fots.
2 kommentarer:
Jag har aldrig förstått mig på bergsklättring.
Förstår inte att man utsätter sig frivilligt i sådana situationer som den sporten kan innebära.
Helt vansinnigt!
Ingen i världen skulle få mig till nåt sånt fyy!
Höjder för mig är förenad med livsfara pungt och slut!
Hey där! Kul repotage att läsa! nej, den bokserien har jag inte läst *skriver upp på min kom-ihåg-lista* Ha en fin kväll, och KRAM, det var kul att läsa om mej i Kuriren(för jag antar att det var mej du menade?)nu är jag ju näääästan kändis...*s* kraaam
Skicka en kommentar